Eftersom jag återigen vaknade till en vit vintervärld så blev jag lite inspirerad.

Så nu är granen klädd.

Ja någon sådan har inte jag sett skymten av än. Jag har faktiskt knappt sett skymten av nånting alls. Istället har jag och min laptop hängt ihop. Partners for life. Lite så känns det nu. 6 timmars skrivande men inte alltför mycket resultat. Hur svårt kan det vara egentligen? Imorgon är det bara att ta nya tag

Framåt kvällningen åkte vi till sura en sväng. På åsen hade någon gjort en rätt illa avåkning. Hoppas allt gick bra för de i bilen. Hos mamma och pappa försökts jag lära Ludde nya trix. Han är ju lite skeptiskt när jag kommer in i bilden. Jag är ju, så att säga, åt det lite mer stränga hållet.

I gårdagens inlägg var jag lite upprörd, med all rätt. Men förutom de incidenterna som jag nämnde så var det en bra dag. När jag slutat på skolan åkte jag mot Eskilstuna för att skriva papper. Den 7:e januari börjar jag mitt nya liv som klasslärare.

glad och nöjd tjej

Jag rullade hemåt men svängde av mot Västerås och tvingade J att komma till IKEA och fika med mig. När vi fikat klart åkte vi till Maxi. Där passade jag på att byta batteri i min klocka. Jag fick den i konfirmationspresent vill jag minnas men efter ett par år tog ju batteriet slut och klockan blev liggande. Så efter si så där åtta år har jag återigen en klocka på armen. Det är ju nästan som att ha en ny klocka.

När vi ändå var på turné stannade vi till på djuraffären för att köpa mat till huliganerna. Då passade jag även på att köpa en säng till Lukas.

Det är skrämmande hur blinda människor är ibland. Hur de väljer att blunda för saker som sker mitt framför näsan på dem. Jag har alltid upplevt mig själv som den mer tillbakadragna typen i en grupp. Men vid vissa tillfällen måste man höja rösten, sätta stopp och markera när något inte är okej.

Det finns starka personer som ingriper när de ser att något är fel, som vågar agera trots att de inte vet hur det kommer att påverka dem själva. Igår läste jag om en händelse där en av mina syskonbarn var stark nog att våga stå upp för sina medmänniskor. Jag är så oerhört stolt över detta och glad över att han har föräldrar som lärt honom rätt och fel.

Idag blev jag vittne till en händelse som gjorde mig så in i Norden förbannad. När jag sedan sprang ut ser jag att det är en vuxen som står bara ett par meter i från och inte ingriper? Skolans uppdrag är att skapa goda samhällsmedborgare, så fint står det i läroplanen. De ska fostras utifrån värdegrunden. Ja just det, jag märker just det.

I nästa stund har jag lektion. Respektlösa kommentarer haglar i klassrummet. STOPP. Hur beter ni er egentligen mot varandra? Det värsta var att de inte förstod. Trots att jag försökte förklara, klargöra på olika sätt. "Det är ju bara på skämt, det fattar man ju". Nej. Du kan aldrig döma att någon blir kränkt av dina ord. Aldrig du. Punkt. Jag blir både arg och ledsen, sedan undrar jag hur dessa barn ser på världen och hur de upplever att världen ser på dem?

Jag hoppas innerligt att jag aldrig kommer bli så blind att jag väljer att bortse från sådana här tillfällen. Gör jag det, då har jag tappat mitt uppdrag.

Denna vecka är det mycket som ska rymmas i de få timmar som finns per dygn. Men det går rätt så bra.

Igår, idag och imorgon är jag bokad på jobb. Det känns skönt att kunna göra ett ordentligt avslut där och känna sig nöjd med det jag gjort under dessa år. Det var lite sorgesamt att säga hej då till de elever jag följt under tre år, det är mycket roliga och lärorika minnen jag tar med mig. Samtidigt står nya möjligheter framför dörren som jag ser fram emot.

Idag har även examensarbetet lämnats in till opponenten inför övningsopponeringen nästa vecka. Mycket spännande. Jag har ännu inte tittat på det jag ska opponera på men det hinner jag senare.

Imorgon ska jag, efter jobbet, bege mig till min blivande arbetsplats för att lämna lite papper. Sedan får vi se om jag spanar lite julklappar på hemvägen.

Nu ska jag sova och hoppas att jag vaknar i tid imorrn. Imorse höll det på att sluta illa. Jag började förvisso sent men J skulle ju åka tidigt. Jag vaknade och tyckte det var ovanligt mörkt i rummet. Strömavbrott. Klockan var då halv sju, då J normalt sätter sig i bilen. Det blev lite brådis.

Mary är ju ett litet yrväder, mycket energi, mycket huvud och mycket humör. Men när hon och jag är på samma plan blir det lysande.

Idag var en sådan dag. Vi knatade ut i ridhuset som vi hade alldeles för oss själva. Dessutom var det nyharvat. Satte igång lite musik på Spotify och värmde upp. Hon var pigg och framåt, vilket bådade gott.

När vi var lagomt varma jobbade jag lite med traven. Vi har ju haft lite semester vi två, så det var ganska basic moves. Hon var fin och energisk ( lite väl ibland). Fortsatte med övergångar trav-galopp-trav. Det är svårt. Mems tycker mer galopp-galopp-galopp är lagom. Men det gick bra. Galoppen var riktigt bra trots semestern, så det känns skönt. Vi lyckades till och med få till en galoppsluta, vilken tjej!

Vi fick även sällskap tidigare i stallet av Michaela och Oscar. Hon tog detta grupporträtt.

Det är bråda tider nu kan man säga, many irons in the fire. Eller nåt.

Det jag egentligen skulle ha gjort idag var ju givetvis att spenderat minst 18 timmar vid datorn för att få färdigt så mycket som möjligt på examensarbetet som ska skickas på onsdag. Nu är det ju dock så att det "bara" är övningaopponering nästa vecka och läraren sade att man inte skulle vara klar tills dess. Hur mycket är inte klar? Det får vi veta nästa vecka.

Detta var ju det jag borde ha gjort, istället åkte jag mot staden efter lunch ( ingen fara på taket, jag har 15 mb exjobb färdigt). Jag plockade upp syster och åkte till läkarmottagningen för att lämna blodprov för levern. Han ringde mig efter kl 18 ikväll och sade att värdena var normala nu. Det är skönt att höra. Då är det bara det andra kvar då.

När jag var klar med blodtappningen åkte vi till Glada Hästen i Spiltan. Hittade mycket att lägga till i "vill ha-listan". Därefter åkte vi mot Erikslund där jag skulle leta julklappar. Det gick sådär. Åkte till klädhuset sedan där jag hittade lite raggsockor, ett pannband och termoleggings.

Lämnade av sis och åkte hem. Där vart det lite mat och sedan har jag sett över lite på exjobbet.

Idag ringde jag även och tackade ja till tjänsten!

Imorse låg snön vit över gården. Jag tog ut alla hästar utom Mems och en annan fröken som visade sig vara halt igår. När alla hästar var ute fixade jag i ordning Mems och vi begav oss ut på tur.

Jag tänkte som så;
1. Nu har jag tid att förmiddagsrida, bäst att passa på.
2. Det är snö, bäst att passa på att rida ut.
3. Det är fruset, bäst att passa på att rida ut på vallen.

Mary verkade nöjd med planen jag var pigg och glad. Hon gick fint framåt (inga hästätande stenar inom synhåll). Efter en stund tänkte jag att vi skulle prova trava och sedan vart det lite galopp. Men eftersom jag kände 500kg häst ladda för att springa ett långdistans löp bröt vi av och red in i skogen istället.

Hon skötte sig fint iaf, fröken Andersson.