Jag lyckades somna till slut igår, men det tog sin lilla tid. Imorse fick jag ett mess från syster med ännu en tråkig nyhet. Som om det inte räckte nu? Dessutom var mamma inne på akademiska i Uppsala idag. Jag åkte till min syster dit min bror också kom. Idag var jag oerhört tacksam över mina syskon. Jag är inte speciellt nära min bror, men dagar som dessa behöver man sin familj. Vi behövde alla prata, sätta ord på hur vi känner.

Vi for till mormor sedan, Inger är där fortfarande så vi fikade och pratade. På tillbakavägen började lampan för handbromsen att blinka, och sedan valde den att lysa ständigt. Jag släppte av syskonen och for hemåt, fortfarande med en lysande lampa. Hemma tog J bilen en sväng, och tappade bromsverkan helt! Tur att det inte var en halvtimme tidigare när jag körde på 66:an.

Idag har vi iaf tackat ja, äntligen något att se fram emot! Men, de närmaste dagarna ska jag bara fokusera på mig själv.