Fredagsmorgon innebär morgonpass i stallet. Det är en härlig känsla att öppna dörren och mötas av (för stunden) 12 hästars blinkande ögon. Vissa ligger och lurar efter maten och andra står givakt och väntar på att få komma ut. Ut kommer de i samma ordning varje gång jag har uttag (och denna vecka har det ju blivit tre) och jag tror att de andra gör ungefär lika. Leffe är alltid bland de första, han är som en trött tonåring och släpar benen efter sig. Mary spatserar ut med raska steg, ingen tid att förlora (ju fortare ut, ju fortare får man lunch verkar hon tro). Blondinerna Cindy och Angel kan man ta lite när som, de bara är. Morran påminner såfort dörren öppnas så att hon inte glöms bort.

Därefter brukar jag ta de två i det andra stallet. Ungtuppen först och Maya sedan. När de är på plats kan även Nalza få komma ut. Sedan superpuffan Kashi som har bråttom bråttom ut för att rulla sig. Och därefter hennes granne Myrra, prinsessan kallad. Och så lilla NV, om han nu är vaken. Denne lille man kan minsann få för sig att ta en lur mitt i utsläppet. Och sist får Arkitekt komma ut i sin sjukhage.

När alla är its brukar jag sätta mig med min kaffekopp och njuta en stund innan jag sopar och fixar mitt. Vid elva får de sedan sin lunch, men då har Mary väntat vid grinden en bra stund.