Nytt år, nya möjligheter som de säger.

Nåväl. Jag har några mål för året. Det är sista året på högskolan (även om examen sker januari 2014). Så jag ska kämpa mig igenom detta sista år.

Under våren ska jag försöka få med Mary ut på någon tävling. När, var och hur håller jag för de närmaste än så länge;-). Men det är ett mål att uppnå och något att rida för så att säga. Så vi ska trimma på med dressyren. Vi ska även fortsätta med hoppningen, mest för skojs skull men mycket för min utvecklings skull och för att hon är så duktig.

Under sommaren ska jag dra med mig maken upp till Norrland igen. Hoppas bara att sommaren blir lite torrare än förra årets.

Jag har mål för mig själv också, som att komma igång med löpningen när det blir barmark. Det saknar jag verkligen.

Året 2012 slutade inte på bästa sätt. Under söndag morgon gick hon bort. Det kom som en chock för alla, då hon varit rätt pigg under de senaste veckorna. Hon hade fått komma tillbaka till boendet på Gryta då hon inte kände sig trygg hemma eftersom hennes blodtryck var så lågt.

Jag och R-M var och hälsade på före jul och gav en liten julklapp. En collagetröja som hon önskat sig. Hon var precis som vanligt men hade inte riktigt tid med vårt besök eftersom det var slalom på TV. Under större delen av julveckan var hon också pigg. Men när mamma var där på torsdagen hade hon vart mycket trött.

Personalen ringde tidigt på söndagsmorgonen och tyckte att mamma skulle komma in. Och strax efter att mamma och pappa kommit så somnade hon in.

Min mormor och jag hade under hela min uppväxt en nära relation. Alla resor med henne och morfar upp till Norrland präglade min barndom. Hon stöttade mig alltid. När jag och J gifte oss i smyg var det inte så populärt bland släkten. Men mormor tyckte det var helt rätt, varför ställa till med ett sånt spektakel.

Nu har hon fått frid efter att ha kämpat hårt mot cancer. Och jag tror att hon och morfar åter är tillsammans.