Igår tog jag mig en sovmorgon men inte alltför lång. Skuttade runt i min one piece på förmiddagen innan jag fick för mig att börja baka saffranslängder. De vart inte så bra. Nehepp.

Just dessa vart väl helt okej. Men resten vart lite väl välgräddade. Hämtade upp syster och svängde förbi Erikslund för att hitta en ljusslinga till granen. Den jag hade var ett arvegods från farmor och GIF vet hur gammal. Det började gå lampor här om dagen så jag vågade inte ha den tänd. Dessutom är det ju lite vettigare med en ledslinga. Hittade även ett par julklappar till.

Vi åkte hem till mig sedan och fikade lite. Och bakade pepparkakor (som också fick mer färg än brukligt). Monica kom också och hjälpte till. När hon åkt packade vi andra (jag, syster, J och Leffe) in oss i Hondan. Släppte av syster och åkte sedan till Max.

Denna dag var det dags för övningsopponering av examensarbetet. Vi är ju en rätt liten grupp på 7 personer med totalt 5 arbeten. Så själva opponeringen gick fort. Jag fick övervägande positiv feedback, väldigt glädjande. Det fanns några synpunkter givetvis som jag ändå har planerat att justera då arbetet är klart.

Jag försökte ta en sån lugn morgon i morse med. Så one piece på!

Vi slutade ganska tidigt före utsatt tid. Jag och Veronica gick och spanade på julklappar i Eskilstuna centrum. Sedan åkte vi till Tuna Park och kikade lite där också. Jag rullade hem och vilade lite innanJ kom hem och vi for till affären. Sedan gjorde jag stallet. Aningens övertrötta tjejer skrattade så tårarna rann. Här på kvällningen kom mamma och lillasyster förbi och fikade lite. Vi pratade lite om julmaten och sånt där.


Min mage är komplett kaos. Det är sjukt tröttsamt.

Upp med tuppen på morgonkvisten för att komma igång. One piece, ljus och kaffe -kan man få en bättre start? Jag mös ihop med Lukas på kökssoffan innan jag pallrade mig upp och fixade i ordning mig.

Kom alldeles lagom till skolan och blev officiellt presenterad för barnen. Var där en stund och pratade lite med några av dem innan de skulle titta på film. Då åkte jag tillbaka hemåt.

Bestämde med Veronica att vi skulle mötas och diskutera opponeringen imorgon eftersom ingen av oss är säkra på uppgiften. Innan dess fick jag dock ila hem och lunchfodra hästarna. Snälla Rebecca såg till att de kom ut imorse trots att hon hade en del plugg att fixa med själv. När alla var fodrade åkte jag då och hämtade upp Veronica. Vi åt lite lunch och kikade på de olika bedömningskriterierna. Förhoppningsvis är det en del frågetecken som rätas ut imorgon.

Vi kikade lite i affärerna sedan och jag fick iaf med mig en julklapp hem. Provade även en klänning på barnavdelningen. Jättefin och bra satt den men vet inte riktigt när jag skulle använda en sån. Skjutsade Veris till tåget sedan och åkte hem för att fixa stallet. Eftersom Rebecca tog uttaget så tog jag hennes hästar. Det gick smidigt förutom att Mary såg ut som ett gyttjemonster. Täcket var fullt av blöt lera så försökte spola av det med slangen. Tyvärr hade munstycket frusit sönder så det sprutade lite hur som helst. Det värsta försvann iaf, resten får jag borsta av. JAG VILL HA SNÖ NU!!

Här på kvällskvisten kom herr A förbi för att felsöka det faktum att vi får strömavbrott stup i kvarten. Jag åkte till affären och kidnappade hans sambo på hemvägen så vi alla kunde fika tillsammans.

Avslutningsvis har jag skrivit ut 68 sidor examensarbete, mitt eget, inför morgondagen. Undrar hur många sidor det hamnar på när det är klart?

På affären hittade jag laktosfri choklad, lycka! Dock var den inte speciellt god, smakade sån billig choklad som är jättesöt.

Var det helg sa ni? Det märkte jag knappt.

Igår valde jag dock att släppa plugget. Iaf större delen av dagen. Startade med att klä granen medan J bakade finska julstjärnor. Stig och även grannen kom och fikade lite. Jag somnade en stund på sängen och när jag vaknade till liv började vi fundera på mat.

Eftersom vi aldrig äter någonstans än på hallstas pizzerior eller Max när vi äter ute tyckte jag att det kunde vara trevligt med omväxling. Därför vart det middag på pizza hut. Varsin pizza och sedan efterrätt gjorde oss vansinnigt mätta.

Imorse vart det lång sovmorgon. När jag väl vaknade till liv mådde jag som en överkörd grävling. Kul. Hasade mig ner för trappen för att leta fram en kombination av olika smärtstillande läkemedel. Inne i köket kliver jag på något suspekt. Kattkräk (dubbel bemärkelse). Nån har stulit struten innehållande kattgodis, glufsat i sig allt godis (med papper och allt då de var styck förpackade i struten) och sedan spytt upp denna kompott. Jag har mina misstankar om vem denna någon är.

Efter en stunds spottande, fräsande, grinande och tycka synd om mig själv kunde jag så småningom ta mig samman och tända det tredje ljuset.

Resten av denna dag har jag skrivit. Och jag tror, banne mig, att den jädrans meritportföljen är klar. En månad innan inlämning. Woop. Nu laddar jag för att exjobbet ska bli så gott som färdigt denna vecka. If so så ska jag ta en sjujäkla välförtjänt semester över jul och nyår. Så det så.

Imorgon ska jag för övrigt träffa min klass. Väldigt spännande må jag säga.

Eftersom jag återigen vaknade till en vit vintervärld så blev jag lite inspirerad.

Så nu är granen klädd.

Ja någon sådan har inte jag sett skymten av än. Jag har faktiskt knappt sett skymten av nånting alls. Istället har jag och min laptop hängt ihop. Partners for life. Lite så känns det nu. 6 timmars skrivande men inte alltför mycket resultat. Hur svårt kan det vara egentligen? Imorgon är det bara att ta nya tag

Framåt kvällningen åkte vi till sura en sväng. På åsen hade någon gjort en rätt illa avåkning. Hoppas allt gick bra för de i bilen. Hos mamma och pappa försökts jag lära Ludde nya trix. Han är ju lite skeptiskt när jag kommer in i bilden. Jag är ju, så att säga, åt det lite mer stränga hållet.

I gårdagens inlägg var jag lite upprörd, med all rätt. Men förutom de incidenterna som jag nämnde så var det en bra dag. När jag slutat på skolan åkte jag mot Eskilstuna för att skriva papper. Den 7:e januari börjar jag mitt nya liv som klasslärare.

glad och nöjd tjej

Jag rullade hemåt men svängde av mot Västerås och tvingade J att komma till IKEA och fika med mig. När vi fikat klart åkte vi till Maxi. Där passade jag på att byta batteri i min klocka. Jag fick den i konfirmationspresent vill jag minnas men efter ett par år tog ju batteriet slut och klockan blev liggande. Så efter si så där åtta år har jag återigen en klocka på armen. Det är ju nästan som att ha en ny klocka.

När vi ändå var på turné stannade vi till på djuraffären för att köpa mat till huliganerna. Då passade jag även på att köpa en säng till Lukas.

Det är skrämmande hur blinda människor är ibland. Hur de väljer att blunda för saker som sker mitt framför näsan på dem. Jag har alltid upplevt mig själv som den mer tillbakadragna typen i en grupp. Men vid vissa tillfällen måste man höja rösten, sätta stopp och markera när något inte är okej.

Det finns starka personer som ingriper när de ser att något är fel, som vågar agera trots att de inte vet hur det kommer att påverka dem själva. Igår läste jag om en händelse där en av mina syskonbarn var stark nog att våga stå upp för sina medmänniskor. Jag är så oerhört stolt över detta och glad över att han har föräldrar som lärt honom rätt och fel.

Idag blev jag vittne till en händelse som gjorde mig så in i Norden förbannad. När jag sedan sprang ut ser jag att det är en vuxen som står bara ett par meter i från och inte ingriper? Skolans uppdrag är att skapa goda samhällsmedborgare, så fint står det i läroplanen. De ska fostras utifrån värdegrunden. Ja just det, jag märker just det.

I nästa stund har jag lektion. Respektlösa kommentarer haglar i klassrummet. STOPP. Hur beter ni er egentligen mot varandra? Det värsta var att de inte förstod. Trots att jag försökte förklara, klargöra på olika sätt. "Det är ju bara på skämt, det fattar man ju". Nej. Du kan aldrig döma att någon blir kränkt av dina ord. Aldrig du. Punkt. Jag blir både arg och ledsen, sedan undrar jag hur dessa barn ser på världen och hur de upplever att världen ser på dem?

Jag hoppas innerligt att jag aldrig kommer bli så blind att jag väljer att bortse från sådana här tillfällen. Gör jag det, då har jag tappat mitt uppdrag.